R
ragnela
Gäst
Tack KentBra!
Tyvärr bara pappersbilder från den tiden!
Tyvärr bara pappersbilder från den tiden!
Tant i Thailand
- Trådstartare ragnela
- Start datum
-
- Taggar
- blogg reseskildring
B
b-tung
Gäst
Det var kul med GPO speciellt vid napp som du skrev.
Overseacall där man fick en viss tid för sina pengar, och den som sålde tjänsten satt med fingrarna på klyckan med den ena handen och tidtagaruret i andra..Snacka om stressade samtal.
Ballaste sättet att komunicera på skedde på en liten ö i Fiji, där snackade jag med min mormor via komradio den dagen hon fyllde jämnt. Det kopplades via ngn telestation på huvudön vita levu.
" Hej mormor, kom! Grattis mormor på födelsedagen kom!
Jag skrev många brev då på min dryga 8 månaders resa. Till mina syrror skrev jag långa utförliga brev som jag klippte diagonalt och skickade en halva till dom var så dom var tvugna att träffas för att kunna läsa innehållet.
Till min bästa kompis och mitt "ex" (dom hittade varandra skrev jag brev som var som en fictionresa en del verklighet blandad med fantasier.
Tror nog att dom gillade den för dom åkte iväg på en liknande resa
Nu för tiden som använder man mobil, chat, slype osv så man är inte riktigt utlämnad på samma sätt längre.
Rescheckar! Läderbälte med hemligt sedelfack, Liftande genom USA osv
Fantastiskt trevligt berättat Ragnela, älskar att läsa om strapatser som andra gör.
R
ragnela
Gäst
Tack för uppmuntran!
I måndags var vi och tog fotmassage, jag utan problem. I tisdags slog säkert 10 varfyllda kratrar upp på armar och ben. Uräckligt! Jag tänkte det var lika bra att ta mig till lilla sjukhuset direkt och det gjorde jag i dag.
Eftersom vi snart skall iväg på vår Malaysiaresa bad jag om antibiotika för en månad. Inga problem! Efter förra omgången så läkte jag ju ihop så det hoppas jag på nu med.
När jag kommer hem i mars ska vårdcentralen få göra en grundlig utredning. Jag tror att det är Gula Stafylococker jag drabbats av så jag är extra supernoga med hygienen i köket, så folk inte blir matförgiftade. Och jag drar in på bjudmaten.
Bathbussresan hem var verkligen ett äventyr! Först i Rayong kom det på 6 damer, egna företagare, med säkert 60 plastpåsar, av varierande storlek, med frukt och grönsaker i. Det blev ett stuvande! En gubbe med sugrör i ölflaskan klev också på och några unga tjejer. Verkligen fullsmockat!
När vi kom till Rayong Hospital klev en ung mamma på med sin alldeles nyfödda baby och den glädjestrålande unga pappan! Underbart att se. Det gjordes givetvis plats till dem också. "En bathbuss blir aldrig full!"
Det händer alltid något när man åker "kommunalt"! I måndags såg föraren att vi var på gång och backade oss till möte. En flicka bad honom vänta en stund extra så att hennes väninna skulle hinna med. Efter ca 5 min väntan kom den flickan springande längs en liten väg. När flickorna gick av i Rayong smet hon från betalningen!
På em idag åkte vi upp till den utmärkta marknaden i Tapong och jag köpte en 3-kilos bit "grisrumpa". Nu ligger vår blivande julskinka i salt/sockerlag i kylen. På söndag ska den kokas! Jag ska se om jag kan åstadkomma en vörtlimpa också. Jag har med mig vörtmix, men problemet är att jag inte fick med mig någon sirap och här har jag inte hittat någon. (Mer än Lönnsirap som kostar sin vikt i guld!). Det får väl bli honung i stället.
F. ö läser jag och stickar. Från Sverige tog jag med mig massor av restgarner och av det blir det små tröjor som ska skänkas till ett barnhem i Polen (?). Min granne, hemma, som lämnar vad vi åstadkommit under året till en präst från Karlshamn har dålig koll på var grejorna hamnar men har fått i uppdrag att ta reda på det. Det blir massor av tröjor, halsdukar och mössor under ett år och det känns verkligen tillfredsställande att kunna bidraga med detta. Jag har fortfarande massor av garn kvar. Både här och hemma. Här i Thailand gör jag ju också "stickbrädeshalsdukar" av thaigarn. Jätteroligt!
I söndags åt vi söndagsmiddag hos Mikael och Tui (mina thailärare). God och riklig mat, som vanligt. Men Mikael var inte sig lik. Han brukar alltid gå runt och prata med gästerna men nu satt han bara i rummet innanför. Undrar vad som hänt?
Vi som åt var jag och B. B o B och CM,aren Rolf med fru. De sistnämnda har fullt upp med hantverkare och flyttkartonger!
För en gångs skull blev det en Thailandsrapport utan inblandning från världen i övrigt. Men snart ska jag berätta om vår resa till Indonesien.
Hej så länge. Och God Jul!
I måndags var vi och tog fotmassage, jag utan problem. I tisdags slog säkert 10 varfyllda kratrar upp på armar och ben. Uräckligt! Jag tänkte det var lika bra att ta mig till lilla sjukhuset direkt och det gjorde jag i dag.
Eftersom vi snart skall iväg på vår Malaysiaresa bad jag om antibiotika för en månad. Inga problem! Efter förra omgången så läkte jag ju ihop så det hoppas jag på nu med.
När jag kommer hem i mars ska vårdcentralen få göra en grundlig utredning. Jag tror att det är Gula Stafylococker jag drabbats av så jag är extra supernoga med hygienen i köket, så folk inte blir matförgiftade. Och jag drar in på bjudmaten.
Bathbussresan hem var verkligen ett äventyr! Först i Rayong kom det på 6 damer, egna företagare, med säkert 60 plastpåsar, av varierande storlek, med frukt och grönsaker i. Det blev ett stuvande! En gubbe med sugrör i ölflaskan klev också på och några unga tjejer. Verkligen fullsmockat!
När vi kom till Rayong Hospital klev en ung mamma på med sin alldeles nyfödda baby och den glädjestrålande unga pappan! Underbart att se. Det gjordes givetvis plats till dem också. "En bathbuss blir aldrig full!"
Det händer alltid något när man åker "kommunalt"! I måndags såg föraren att vi var på gång och backade oss till möte. En flicka bad honom vänta en stund extra så att hennes väninna skulle hinna med. Efter ca 5 min väntan kom den flickan springande längs en liten väg. När flickorna gick av i Rayong smet hon från betalningen!
På em idag åkte vi upp till den utmärkta marknaden i Tapong och jag köpte en 3-kilos bit "grisrumpa". Nu ligger vår blivande julskinka i salt/sockerlag i kylen. På söndag ska den kokas! Jag ska se om jag kan åstadkomma en vörtlimpa också. Jag har med mig vörtmix, men problemet är att jag inte fick med mig någon sirap och här har jag inte hittat någon. (Mer än Lönnsirap som kostar sin vikt i guld!). Det får väl bli honung i stället.
F. ö läser jag och stickar. Från Sverige tog jag med mig massor av restgarner och av det blir det små tröjor som ska skänkas till ett barnhem i Polen (?). Min granne, hemma, som lämnar vad vi åstadkommit under året till en präst från Karlshamn har dålig koll på var grejorna hamnar men har fått i uppdrag att ta reda på det. Det blir massor av tröjor, halsdukar och mössor under ett år och det känns verkligen tillfredsställande att kunna bidraga med detta. Jag har fortfarande massor av garn kvar. Både här och hemma. Här i Thailand gör jag ju också "stickbrädeshalsdukar" av thaigarn. Jätteroligt!
I söndags åt vi söndagsmiddag hos Mikael och Tui (mina thailärare). God och riklig mat, som vanligt. Men Mikael var inte sig lik. Han brukar alltid gå runt och prata med gästerna men nu satt han bara i rummet innanför. Undrar vad som hänt?
Vi som åt var jag och B. B o B och CM,aren Rolf med fru. De sistnämnda har fullt upp med hantverkare och flyttkartonger!
För en gångs skull blev det en Thailandsrapport utan inblandning från världen i övrigt. Men snart ska jag berätta om vår resa till Indonesien.
Hej så länge. Och God Jul!
R
ragnela
Gäst
Jag ska kolla efter den flaskan.
Jag har ett annat problem. Jag har tagit med mig vörtmix från Sverige men innehållet i påsen (oöppnad) är nu stenhårt! Tror du det funkar om jag mortlar det till pulver igen?
F.ö. står en bröddeg och jäser just nu!
Jag har ett annat problem. Jag har tagit med mig vörtmix från Sverige men innehållet i påsen (oöppnad) är nu stenhårt! Tror du det funkar om jag mortlar det till pulver igen?
F.ö. står en bröddeg och jäser just nu!
L
lullil
Gäst
Tack Ragnela ( och Legolas) mycket man lär sig , 
R
ragnela
Gäst
I dag åkte julpyntet ner i sin påse. Vi ska ju åka i morgon och kommer inte tillbaka förrän i slutet av januari så det var läge för julgransplundring!
Julafton tillbringades hos L och hans thaifru samt 2 svenska par. Knytkalas. Det innebar att vi hade med oss en jättejanzon, ett fat med julskinkeskivor och bröd. Värdfamiljen bidrog med 3 sorters kyckling, en uppsprättad matjesillburk och ett kladdigt smörpaket (som på uppmaning) slängdes fram direkt på bordet.
Övriga bidrog med inget eller öl,vin o sprit. Nästa julafton kommer vi inte att tillbringa där.
Juldagen blev mycket bättre! Vi var hem till R o G i deras nya hus och åt kanongo julmat!
På annandagens morgon ringde telefonen kl 07.00. Det var E. Arbetskamrat med min dotter. Hon och hennes stora familj anlände till Bangkok dagen innan och var nu på väg till Baan Phe f.v.b. till Kho Samed. Vi bestämde träff i BP för att vi skulle få den påse med julgottis som min dotter skickat med. Men E hade ont i en fingerled och undrade om det fanns ngn dr i BP.
Vi moppade till BP och jag frågade Petra om sjukvård i BP. Hon sa att det finns en vårdcentral, inte bra, på Ön en ickeduktig sjuksköterska men kl 17.00 på kvällen en bra dr i BP.
Vi förmedlade detta till E när vi träffade henne , hennes man, 3 döttrar med respektive och ett 2-årigt barnbarn. E hade jätteont men bestämde sig för att åka med de andra ut till Ön.
På kvällen ringde hon. Hon och en dotter befann sig hos dr i BP och han tyckte att hon skulle åka in till Bangkok-Rayong Hospital (där han var läkar på dagtid).
På torsdagen opererades fingret. Någon inflamation i leden. På fredagen besökte B och jag henne.
E var vid gott mod. Första natten hade dottern sovit där och sedan hennes man. Vilket sjukhus!! Eget stort rum med stor TV, DVD-spelare, kylskåp, mickro och vattenkokare. Som det finaste hotell. Hon sa att personalen var underbar och nästan alla pratade engelska. Maten var jättegod. Men mannen fick förse sig med mat bäst han kunde! Det fick bli 7/11, som fanns i närheten.
E berättade att när de skulle från dr i BP till fina sjukhuset så bad de receptionistsjuksköterskan ringa efter en taxi. Det var helt omöjligt. Men hon ringde efter sin engelske pojkvän. Han och hans kompis skulle skjutsa E och dottern. De dumpade sina passagerare vid Rayong Hospital. Och tog 500 bath för skjutsen. Vilka svin! Det var fortfarande en mil kvar till det sjukhus de skulle till och 200 bath hade varit ett riktigt pris. Men med snälla thaiares hjälp kom de dit de skulle.
På lördage fick E i alla fall åka till Ön och sin semester!
På lördag em hade vi besök av R o G. Vi åt min ris a´la malta/thai med mango. Mumsigt. Och trevligt!
I dag har vi varit och pratat en stund med en svensk man och hans thaifru, som bor har på området. De har ett hus här som de besöker 6-7 veckor, vi jul o nyår varje år. F.ö. bor och jobbar de i Sverige. Frun pratar bra svenska och det är verkligen roligt.
Nu är det bara lite packbestyr och sedan bara att vänta på att börja resan i morgon bitti.
Hittar jag några IT-café efter vägen så hör jag av mig.
Tills dess Gott Nytt År!
PS. I påsen från min dotter fanns bl.a. vörtlimpa, brunkål, pepparkakor bok och tidningar! DS.
Julafton tillbringades hos L och hans thaifru samt 2 svenska par. Knytkalas. Det innebar att vi hade med oss en jättejanzon, ett fat med julskinkeskivor och bröd. Värdfamiljen bidrog med 3 sorters kyckling, en uppsprättad matjesillburk och ett kladdigt smörpaket (som på uppmaning) slängdes fram direkt på bordet.
Övriga bidrog med inget eller öl,vin o sprit. Nästa julafton kommer vi inte att tillbringa där.
Juldagen blev mycket bättre! Vi var hem till R o G i deras nya hus och åt kanongo julmat!
På annandagens morgon ringde telefonen kl 07.00. Det var E. Arbetskamrat med min dotter. Hon och hennes stora familj anlände till Bangkok dagen innan och var nu på väg till Baan Phe f.v.b. till Kho Samed. Vi bestämde träff i BP för att vi skulle få den påse med julgottis som min dotter skickat med. Men E hade ont i en fingerled och undrade om det fanns ngn dr i BP.
Vi moppade till BP och jag frågade Petra om sjukvård i BP. Hon sa att det finns en vårdcentral, inte bra, på Ön en ickeduktig sjuksköterska men kl 17.00 på kvällen en bra dr i BP.
Vi förmedlade detta till E när vi träffade henne , hennes man, 3 döttrar med respektive och ett 2-årigt barnbarn. E hade jätteont men bestämde sig för att åka med de andra ut till Ön.
På kvällen ringde hon. Hon och en dotter befann sig hos dr i BP och han tyckte att hon skulle åka in till Bangkok-Rayong Hospital (där han var läkar på dagtid).
På torsdagen opererades fingret. Någon inflamation i leden. På fredagen besökte B och jag henne.
E var vid gott mod. Första natten hade dottern sovit där och sedan hennes man. Vilket sjukhus!! Eget stort rum med stor TV, DVD-spelare, kylskåp, mickro och vattenkokare. Som det finaste hotell. Hon sa att personalen var underbar och nästan alla pratade engelska. Maten var jättegod. Men mannen fick förse sig med mat bäst han kunde! Det fick bli 7/11, som fanns i närheten.
E berättade att när de skulle från dr i BP till fina sjukhuset så bad de receptionistsjuksköterskan ringa efter en taxi. Det var helt omöjligt. Men hon ringde efter sin engelske pojkvän. Han och hans kompis skulle skjutsa E och dottern. De dumpade sina passagerare vid Rayong Hospital. Och tog 500 bath för skjutsen. Vilka svin! Det var fortfarande en mil kvar till det sjukhus de skulle till och 200 bath hade varit ett riktigt pris. Men med snälla thaiares hjälp kom de dit de skulle.
På lördage fick E i alla fall åka till Ön och sin semester!
På lördag em hade vi besök av R o G. Vi åt min ris a´la malta/thai med mango. Mumsigt. Och trevligt!
I dag har vi varit och pratat en stund med en svensk man och hans thaifru, som bor har på området. De har ett hus här som de besöker 6-7 veckor, vi jul o nyår varje år. F.ö. bor och jobbar de i Sverige. Frun pratar bra svenska och det är verkligen roligt.
Nu är det bara lite packbestyr och sedan bara att vänta på att börja resan i morgon bitti.
Hittar jag några IT-café efter vägen så hör jag av mig.
Tills dess Gott Nytt År!
PS. I påsen från min dotter fanns bl.a. vörtlimpa, brunkål, pepparkakor bok och tidningar! DS.
L
lullil
Gäst
Gott nytt år på er ,kör försiktikt men låt ingen köra om er lycka till
lycka till
R
Rolf
Gäst
Ingen risk dom åker tåg"lullil " sa:Gott nytt år på er ,kör försiktikt men låt ingen köra om er
Ett riktigt tufft par
R
ragnela
Gäst
Nu ar vi framme i Kuala Lumpur. Akt tag o buss. Allt har gatt jattebra.
R
Rolf
Gäst
Bra jobbat, ta det nu lugnt och njut av semestern"ragnela " sa:
R
ragnela
Gäst
Ja, så har Tanten och B varit i Malaysia, igen. Årets visumresa gick i år till Sabah på Borneo.
Nattåg från Bangkok till Butterworth i Malaysia. Nattågen är suveräna!
I B blev vi uppraggade av en försäljare av bussbiljett till Kuala Lumpur. Bussen skulle avgå efter en o en halv timme, trodde vi. Gott om tid att äta. Men försäljaren stod där och trampade och jäktade på oss.Jaha ja. Klockan skulle ställas fram en timme! Men vi kom med bussen. Till saken hör att vi var jättehungriga. På tåget i Thailand går det matförsäljare om kring precis hela tiden men i Malaysia inte en enda!
Bra buss med gott om plats för västerländska ben och rumpor. Resan skulle ta 4 timmar men tog 6. Skulle tro att det är den normala tidsåtgången.
I KL var bussens slutstation mitt emot det hotell jag bokat! Hotellet var OK. När vi fick byta från 3:dje vån till 1:a (ingen hiss). Vi bodde där i 3 nätter.
Första dagen i KL gjorde vi som vi brukar: Tog oss till Petrona Towers. Kollade runt i fina affärerna och åt lunch (dålig och snålt tilltagen). Sedan drällde vi runt i China Town. Jag hittade bl.a. sichsuanpeppar! Andra dagen tog vi lokalbussen till Batu Caves. En jättegrotta en bit utanför stan, med hindugudar. I februari varje år kommer ca 1 mille hinduiska pilgrimmer dit. 272 trappsteg! + 60 till inne i grottan. Men vi tog oss upp. Klart sevärd med en fantastisk utsikt. På nervägen blev B rånad!! En elak apa ryckte från honom den plastpåse, han bar på, innehållande en vattenflaska och en toarulle! Vattenflaskan rullade iväg, men räddades av en medmänniska. Toarullen försökte ap-dj@vulen äta upp. Men smaken gillades inte,. så hon slängde den. Så även den fick vi tillbaka!
Dag 3 bar det iväg till Kota Kinabalu, Sabha, Borneo. Flygresan tog knappt 3 timmar. Bästa flygmaten någonsin serverades! I KK fick det bli taxi till det hotell jag förbokat. Ett riktigt stolpskott. Långt från centrum, inga restauranger i närheten. Fy tusan. Det fick bli "mama"soppa till middag. Nudlar uppblötta med varmt vatten. (Bland den bästa maten i Sabah. Maten var överlag usel.) Sängarn var trots allt bra och internet gratis. Vi bodde här 3 nätter. På dagarna tog vi oss med lokalbuss in till centrum. KK är en mycket större stad än vad vi trodde. En riktig storstad med bra affärsutbud. Bl.a. kunde vi köpa en del matgrejor att förgylla livet med!
En av dagarna åkte vi ut till en bad- och snorkelö. Härligt vatten men snorklingsutbudet var klent. Jag medför min egen cyklop, slipad för mina ögon. Men jag är en mycket feg snorklare! Jag vill hellst kunna bottna! Men B, som inte är lagd åt det fega hållet, sa att det inte var mycket att se ute på djupare vatten heller.
Ca 3 timmars bussfärd från KK ligger berget Mt Kinabalu. Drygt 4000 m högt. Vägen dit var fantastisk. Mycket bra väg och otroligt fin utsikt. Väl framme vid Högkvarteret för Mt Kinabalupark fick vi en kalldusch! Svindyra rum. 900 kr fick vi betala för det billigaste. 2 bäddar i sovsal hade kostat nästan lika mycket! Och kallt och fuktigt var det i rummet. Men sängarna var goa. På em när vi anlände var det så dimmigt att berget inte ens syntes. På kvällen åt vi en dyr middag, snäppet över dålig. Vad är det för vits med att pressa i hop kallt, kokt ris till små rundlar och servera på detta vis?
På morgonen, när vi öppnade dörren framstod berget i sin fulla skrud. Majestätiskt! Dimman hade lättat, tack o lov! Vi tog en "taxi" upp så långt det gick. Vi bodde på 1500 m ö.h. och bilen tog oss upp till 2000m.
Vid receptionen fanns datorer att låna. 50 kr för en timme!(Fast de fungerade inte). Billiga hotell=gratis internet. Dyra hotell= dyrt internet.
Vi tog oss raskt vidare mot Sandakan. 6 timmar med minibuss. Inga problem. Inte lika fin utsikt på den sista delen av sträckan.
I S tog vi in på Hotel Malaysia. Billigt o bra!
forts följer....
Nattåg från Bangkok till Butterworth i Malaysia. Nattågen är suveräna!
I B blev vi uppraggade av en försäljare av bussbiljett till Kuala Lumpur. Bussen skulle avgå efter en o en halv timme, trodde vi. Gott om tid att äta. Men försäljaren stod där och trampade och jäktade på oss.Jaha ja. Klockan skulle ställas fram en timme! Men vi kom med bussen. Till saken hör att vi var jättehungriga. På tåget i Thailand går det matförsäljare om kring precis hela tiden men i Malaysia inte en enda!
Bra buss med gott om plats för västerländska ben och rumpor. Resan skulle ta 4 timmar men tog 6. Skulle tro att det är den normala tidsåtgången.
I KL var bussens slutstation mitt emot det hotell jag bokat! Hotellet var OK. När vi fick byta från 3:dje vån till 1:a (ingen hiss). Vi bodde där i 3 nätter.
Första dagen i KL gjorde vi som vi brukar: Tog oss till Petrona Towers. Kollade runt i fina affärerna och åt lunch (dålig och snålt tilltagen). Sedan drällde vi runt i China Town. Jag hittade bl.a. sichsuanpeppar! Andra dagen tog vi lokalbussen till Batu Caves. En jättegrotta en bit utanför stan, med hindugudar. I februari varje år kommer ca 1 mille hinduiska pilgrimmer dit. 272 trappsteg! + 60 till inne i grottan. Men vi tog oss upp. Klart sevärd med en fantastisk utsikt. På nervägen blev B rånad!! En elak apa ryckte från honom den plastpåse, han bar på, innehållande en vattenflaska och en toarulle! Vattenflaskan rullade iväg, men räddades av en medmänniska. Toarullen försökte ap-dj@vulen äta upp. Men smaken gillades inte,. så hon slängde den. Så även den fick vi tillbaka!
Dag 3 bar det iväg till Kota Kinabalu, Sabha, Borneo. Flygresan tog knappt 3 timmar. Bästa flygmaten någonsin serverades! I KK fick det bli taxi till det hotell jag förbokat. Ett riktigt stolpskott. Långt från centrum, inga restauranger i närheten. Fy tusan. Det fick bli "mama"soppa till middag. Nudlar uppblötta med varmt vatten. (Bland den bästa maten i Sabah. Maten var överlag usel.) Sängarn var trots allt bra och internet gratis. Vi bodde här 3 nätter. På dagarna tog vi oss med lokalbuss in till centrum. KK är en mycket större stad än vad vi trodde. En riktig storstad med bra affärsutbud. Bl.a. kunde vi köpa en del matgrejor att förgylla livet med!
En av dagarna åkte vi ut till en bad- och snorkelö. Härligt vatten men snorklingsutbudet var klent. Jag medför min egen cyklop, slipad för mina ögon. Men jag är en mycket feg snorklare! Jag vill hellst kunna bottna! Men B, som inte är lagd åt det fega hållet, sa att det inte var mycket att se ute på djupare vatten heller.
Ca 3 timmars bussfärd från KK ligger berget Mt Kinabalu. Drygt 4000 m högt. Vägen dit var fantastisk. Mycket bra väg och otroligt fin utsikt. Väl framme vid Högkvarteret för Mt Kinabalupark fick vi en kalldusch! Svindyra rum. 900 kr fick vi betala för det billigaste. 2 bäddar i sovsal hade kostat nästan lika mycket! Och kallt och fuktigt var det i rummet. Men sängarna var goa. På em när vi anlände var det så dimmigt att berget inte ens syntes. På kvällen åt vi en dyr middag, snäppet över dålig. Vad är det för vits med att pressa i hop kallt, kokt ris till små rundlar och servera på detta vis?
På morgonen, när vi öppnade dörren framstod berget i sin fulla skrud. Majestätiskt! Dimman hade lättat, tack o lov! Vi tog en "taxi" upp så långt det gick. Vi bodde på 1500 m ö.h. och bilen tog oss upp till 2000m.
Vid receptionen fanns datorer att låna. 50 kr för en timme!(Fast de fungerade inte). Billiga hotell=gratis internet. Dyra hotell= dyrt internet.
Vi tog oss raskt vidare mot Sandakan. 6 timmar med minibuss. Inga problem. Inte lika fin utsikt på den sista delen av sträckan.
I S tog vi in på Hotel Malaysia. Billigt o bra!
forts följer....
Hej Ragnela!
Härlig berättelse. Malaysia är fint, jag var där -94. Då fanns inte Petronas Towers, men väl Batu Cave, När vi var där var det gassande sol och inte mycket skugga, svettigt som fasen och vattenflaskan var välbehövlig. Har dock inte varit på Borneo.
Ser fram emot fortsättningen, stort tack!
Härlig berättelse. Malaysia är fint, jag var där -94. Då fanns inte Petronas Towers, men väl Batu Cave, När vi var där var det gassande sol och inte mycket skugga, svettigt som fasen och vattenflaskan var välbehövlig. Har dock inte varit på Borneo.
Ser fram emot fortsättningen, stort tack!
R
ragnela
Gäst
forts..
B tyckte S var en skitig stad, men jag tyckte den var kul. Massor att titta på. Inte så stor, så den var promenadvänlig.
Vi bokade in oss på en tour. Först skulle vi ut till Sköldpaddsön och sedan ut i regnskogen. Vår guide hette Assis. Mycket bra.
Först blev det båt till en av de 10 sköldpaddsöarna. (3 hör till Malaysia och 7 till Filipinerna). Vad vi skulle förvänta oss var att se sköldpaddshonor komma upp på stranden och lägga ägg, på natten. Medan vi väntade på att det skulle bli mörkt kunde vi bada, och snorkla, på en jättefin beach. Men,men. Det började regna och blåsa. Inga mamma-sköldisar ville gå i land. De kunde då riskera att blåsa omkull (upp o ner) och kunde då inte komma på rätt köl igen av egen kraft. Så det missade vi.
På ön fanns en sköldisbarnkammare. Man samlade in alla ägg från varje mamma och grävde ner dem under ordnade former. Efter 2 mån kläcks äggen och då släpps de ut i havet under nattens mörker. För att ge dem största möjliga, bästa möjliga start
här i livet. Det fick vi se! Precis som man sett på TV. De små liven kavade på för allt vad de var värda mot havet! En underbar syn.
Stormen medförde att en liten filipinskt fiskebåt kapsejsade, med ett dödsoffer som följd.
Dagen efter åkte vi först till Sepilok. Rehabcenter för orangutanger. På ett område som lär vara 4 ha stort (ej inhägnat) får de träna sig i det vilda livet efter att blivit omskötta på centret. Efter en tid kommer inte de flesta till de iordninggjorda matplatserna utan anpassar sig till det naturliga livet. Men, som tur för oss, så kommer en del av dem och äter på plattformarna. Orangutangerna och vi har till 97% samma DNA! Men rätt stor skillnad i livsstil!! Man kan ju fundera på vilka som har bäst livskvalitet.
Resan fortsatte i massor av mil (Vi hade egen guide o chaufför till minibussen). Sista biten var rena leråkern, men fram kom vi. En kort båttur tvärsöver floden Kinabatanbang (kinesen med den brutna armen (!)) förde oss till en regnskogs lodge där vi stannade en natt. På em flodtur med djurskådning. Dvärgelefant, vildsvin, en orangutang, näshornsfåglar o olika apsorter såg vi i det hälland regnet! Fåglar o de flesta apor var högt upp i träden och jag hade svårt att se dem. Men jag såg ju när aporna hoppade mellan träden. På kvällen, i mörkret, gick B och en del annat folk på nattdjungeltur under 1 timme. Skådningsresultat: 2 vandrande pinnar och några spindlar!!
För 5 år sedan hade lodgen invaderats av massor av ilskna elefanter. De förstörde flera hus och dödade en människa. Numer är lodgen inhägnad av elstängsel.
Tidigt morgonen efter blev det en ny tur på floden med lite djur o fågelskädning. I regn.
Det regnar 250 dagar om året i Sabah, så varför inte när vi var där?
På vägen tillbaka till Sandakan stannade vi vid en stor grotta där det sködades svalbon, för export till Kina. Svarta grottan med svalbon med inblandning av fjädrar och vita grottan med rena bon. D.v.s. bara saliv. Smakar inget, luktar inget men lär göra kineserna potenta. Kostar ca 1000 kr kilot (rena). Plockarna klättrade upp till 90 m på repstegar. Mycket spännande och dö-äckligt. Massor av kackerlackor och andra otrevligheter. Bl.a. en giftig tusenfoting. Vägen till o från grottan (grottorna) gick genom majestetisk regnskog på träbror (gillas av mig!). Häftigt!
Efter en natt till i Sandakan tog vi bussen till Semporna. Vi hade blivit tipsade av några svenska unga män som varit där. Efter några mil stannade bussen och på klev två par i vår egen ålder. (Annars bara ungdommar). Svenskar. Som bor i Thailand på vintrarna. 3 mil från där vi bor. Och vi har gemensamma bekanta!!!
De brukade , som vi, ge sig ut på en resa varje vinter och i år var det Sabah som gällde!
De skulle ut till ön Phulau Mabul för snorkling och dit hade vi också tänkt oss!
Efter en natt i Semporna blev det en "slagig" båtfärd på en timme. Mörbultade klev vi "i land" på ett guesthouse, byggt på brygga vid ön. Mycket enkel inkvartering, men det uppvägdes av utsikten! Bara det stora blå så långt ögat kunde nå. I priset för 3 nätter o 4 dagar ingick 7 snorkelturer! (1025 kr/st) (helpension, rätt skaplig mat och full tillgång till kaffe, te o bröd under dagen. och "kaffebröd" varje em). De första turerna vågade jag inte släppa båtens stege, men sedan blev jag lite modigare. Lite. Men jag såg fina fiskar o fina koraller. De som vågade simma rundor såg så klart mycket mer.
Båtfärden tillbaka till Semporna blev etter värre! Hemsk.
I S stannade vi 2 nätter. Anledningen var alla skitiga kläder vi samlat på oss.
Sedan blev det lång färd med buss tillbaka till Kota Kinabalu. (11 timmar). Vi hade funderingar på att åka södra "vägen" tillbaka. 4-hjulsfordon i 10 timmar, men vi skrotade den planen, som tur var, tror jag.
Denna gång i KK bodde vi på ett fint hotell. LaiLai. Mitt i centrum. 250 kr natten. En natt kl 04.00 var det ett fasligt oväsen i vår korridor. Vi blev argare och argare. När det sedan bultade o ringde på vår dörr var vi helt vilda och jag röt när vi öppnade Översatt: "Vad är det för fel på er? Ni för ett förskräckligt oväsen och vi vill sova!!"
Utanför, lutad mot korridorväggen stod en kines i sumo-klassen iklädd endast ett par minimala kallingar. Han stirrade på mig, bugade sig avmätt och sa "Förlåt mig", fast på engelska.
Vad vi fattade dagen efter försökte han spåra det stökiga rummet för efter en stund tystnade oväsendet, efter några fler dörrknackningar!
Vi hade några dagar på oss i KK innan vi skulle flyga till KL. En dag åkte vi på en tour till "Sabah-Skansen". En by uppbyggd på gammalt sätt. Vi fick se olika hantverk och olika mat o dryck tillverkning. Mycket intressant och så gick den dagen. En dag tog vi oss själva till Sabah-museet. Också sevärt. Men orkideparken ståtade bara med 1 (en) orkidé!
Åter i Kuala Lumpur längtade vi bara hem till Thailand igen. Buss dagen efter till HatYai i södra Thailand. Very good bas!= 3 olika, varav en var verygod, men saknade toa, som de andra. Mycket köer och bussbyten gjorde att vi inte han med nattåget till Bangkok utan fick övernatta i Hat Yai. Men vad gjorde det. Vi var så slut efter bussfärden att vi sov som klubbade 7 timmar i sträck. Trots att vi inte stängt fönstren till den bullriga gatan utanför!
Nästa kväll blev det i alla fall nattåg till Bangkok och efter lite mer åkande med tunnelbana, skytrain, minibuss och bathbuss var vi hemma igen. Många erfarenheter rikare!
Malaysia är ett "lättåkt" land. "Alla" pratar engelska, rent o snyggt till största delen, men med usel mat.Massor att se.
B tyckte S var en skitig stad, men jag tyckte den var kul. Massor att titta på. Inte så stor, så den var promenadvänlig.
Vi bokade in oss på en tour. Först skulle vi ut till Sköldpaddsön och sedan ut i regnskogen. Vår guide hette Assis. Mycket bra.
Först blev det båt till en av de 10 sköldpaddsöarna. (3 hör till Malaysia och 7 till Filipinerna). Vad vi skulle förvänta oss var att se sköldpaddshonor komma upp på stranden och lägga ägg, på natten. Medan vi väntade på att det skulle bli mörkt kunde vi bada, och snorkla, på en jättefin beach. Men,men. Det började regna och blåsa. Inga mamma-sköldisar ville gå i land. De kunde då riskera att blåsa omkull (upp o ner) och kunde då inte komma på rätt köl igen av egen kraft. Så det missade vi.
På ön fanns en sköldisbarnkammare. Man samlade in alla ägg från varje mamma och grävde ner dem under ordnade former. Efter 2 mån kläcks äggen och då släpps de ut i havet under nattens mörker. För att ge dem största möjliga, bästa möjliga start
här i livet. Det fick vi se! Precis som man sett på TV. De små liven kavade på för allt vad de var värda mot havet! En underbar syn.
Stormen medförde att en liten filipinskt fiskebåt kapsejsade, med ett dödsoffer som följd.
Dagen efter åkte vi först till Sepilok. Rehabcenter för orangutanger. På ett område som lär vara 4 ha stort (ej inhägnat) får de träna sig i det vilda livet efter att blivit omskötta på centret. Efter en tid kommer inte de flesta till de iordninggjorda matplatserna utan anpassar sig till det naturliga livet. Men, som tur för oss, så kommer en del av dem och äter på plattformarna. Orangutangerna och vi har till 97% samma DNA! Men rätt stor skillnad i livsstil!! Man kan ju fundera på vilka som har bäst livskvalitet.
Resan fortsatte i massor av mil (Vi hade egen guide o chaufför till minibussen). Sista biten var rena leråkern, men fram kom vi. En kort båttur tvärsöver floden Kinabatanbang (kinesen med den brutna armen (!)) förde oss till en regnskogs lodge där vi stannade en natt. På em flodtur med djurskådning. Dvärgelefant, vildsvin, en orangutang, näshornsfåglar o olika apsorter såg vi i det hälland regnet! Fåglar o de flesta apor var högt upp i träden och jag hade svårt att se dem. Men jag såg ju när aporna hoppade mellan träden. På kvällen, i mörkret, gick B och en del annat folk på nattdjungeltur under 1 timme. Skådningsresultat: 2 vandrande pinnar och några spindlar!!
För 5 år sedan hade lodgen invaderats av massor av ilskna elefanter. De förstörde flera hus och dödade en människa. Numer är lodgen inhägnad av elstängsel.
Tidigt morgonen efter blev det en ny tur på floden med lite djur o fågelskädning. I regn.
Det regnar 250 dagar om året i Sabah, så varför inte när vi var där?
På vägen tillbaka till Sandakan stannade vi vid en stor grotta där det sködades svalbon, för export till Kina. Svarta grottan med svalbon med inblandning av fjädrar och vita grottan med rena bon. D.v.s. bara saliv. Smakar inget, luktar inget men lär göra kineserna potenta. Kostar ca 1000 kr kilot (rena). Plockarna klättrade upp till 90 m på repstegar. Mycket spännande och dö-äckligt. Massor av kackerlackor och andra otrevligheter. Bl.a. en giftig tusenfoting. Vägen till o från grottan (grottorna) gick genom majestetisk regnskog på träbror (gillas av mig!). Häftigt!
Efter en natt till i Sandakan tog vi bussen till Semporna. Vi hade blivit tipsade av några svenska unga män som varit där. Efter några mil stannade bussen och på klev två par i vår egen ålder. (Annars bara ungdommar). Svenskar. Som bor i Thailand på vintrarna. 3 mil från där vi bor. Och vi har gemensamma bekanta!!!
De brukade , som vi, ge sig ut på en resa varje vinter och i år var det Sabah som gällde!
De skulle ut till ön Phulau Mabul för snorkling och dit hade vi också tänkt oss!
Efter en natt i Semporna blev det en "slagig" båtfärd på en timme. Mörbultade klev vi "i land" på ett guesthouse, byggt på brygga vid ön. Mycket enkel inkvartering, men det uppvägdes av utsikten! Bara det stora blå så långt ögat kunde nå. I priset för 3 nätter o 4 dagar ingick 7 snorkelturer! (1025 kr/st) (helpension, rätt skaplig mat och full tillgång till kaffe, te o bröd under dagen. och "kaffebröd" varje em). De första turerna vågade jag inte släppa båtens stege, men sedan blev jag lite modigare. Lite. Men jag såg fina fiskar o fina koraller. De som vågade simma rundor såg så klart mycket mer.
Båtfärden tillbaka till Semporna blev etter värre! Hemsk.
I S stannade vi 2 nätter. Anledningen var alla skitiga kläder vi samlat på oss.
Sedan blev det lång färd med buss tillbaka till Kota Kinabalu. (11 timmar). Vi hade funderingar på att åka södra "vägen" tillbaka. 4-hjulsfordon i 10 timmar, men vi skrotade den planen, som tur var, tror jag.
Denna gång i KK bodde vi på ett fint hotell. LaiLai. Mitt i centrum. 250 kr natten. En natt kl 04.00 var det ett fasligt oväsen i vår korridor. Vi blev argare och argare. När det sedan bultade o ringde på vår dörr var vi helt vilda och jag röt när vi öppnade Översatt: "Vad är det för fel på er? Ni för ett förskräckligt oväsen och vi vill sova!!"
Utanför, lutad mot korridorväggen stod en kines i sumo-klassen iklädd endast ett par minimala kallingar. Han stirrade på mig, bugade sig avmätt och sa "Förlåt mig", fast på engelska.
Vad vi fattade dagen efter försökte han spåra det stökiga rummet för efter en stund tystnade oväsendet, efter några fler dörrknackningar!
Vi hade några dagar på oss i KK innan vi skulle flyga till KL. En dag åkte vi på en tour till "Sabah-Skansen". En by uppbyggd på gammalt sätt. Vi fick se olika hantverk och olika mat o dryck tillverkning. Mycket intressant och så gick den dagen. En dag tog vi oss själva till Sabah-museet. Också sevärt. Men orkideparken ståtade bara med 1 (en) orkidé!
Åter i Kuala Lumpur längtade vi bara hem till Thailand igen. Buss dagen efter till HatYai i södra Thailand. Very good bas!= 3 olika, varav en var verygod, men saknade toa, som de andra. Mycket köer och bussbyten gjorde att vi inte han med nattåget till Bangkok utan fick övernatta i Hat Yai. Men vad gjorde det. Vi var så slut efter bussfärden att vi sov som klubbade 7 timmar i sträck. Trots att vi inte stängt fönstren till den bullriga gatan utanför!
Nästa kväll blev det i alla fall nattåg till Bangkok och efter lite mer åkande med tunnelbana, skytrain, minibuss och bathbuss var vi hemma igen. Många erfarenheter rikare!
Malaysia är ett "lättåkt" land. "Alla" pratar engelska, rent o snyggt till största delen, men med usel mat.Massor att se.
R
ragnela
Gäst
B är spänstig som få, men jag har alltid varit lat!
Men trötta kan vi bli! Då tar vi oss en slappardag. Framförallt är det alla nya intryck man blir trött av.
Men trötta kan vi bli! Då tar vi oss en slappardag. Framförallt är det alla nya intryck man blir trött av.
R
ragnela
Gäst
Lite mer Malaysia.
Vår hotellkostnad var i snitt 224 kr/natt. Det dyraste 900 kr, det billigaste 60 kr. Vi tog ju 2 tourer på sammanlagt 5 nätter, det var med mat, resor, övernattningar o allt så det är inte med i snittpriset. De här tourerna var dyra. Ca 8000 kr sammanlagt för 2 personer. Men vi fick se jättemycket som det hade varit krångligt att fixa på egen hand. Och guiderna var guld värda. Vi frågade ju om allt vad vi kunde komma på. Båda två var musslimer så vi frågade en del om detta också. Den yngste, 23 år, var bekymrad över att vi inte är gifta! Han hade svårt att tro att samboförhållanden är så vanliga i västvärlden.
I Kuala Lumpur hände en otäck sak. När vi var på väg till hotellet, efter att ha ätit middag så sa B att han kände sig konstig. Yr o knepig. Han drack genast en juice men det blev inte bättre. Trots detta kunde han ta sig till hotellet. Där tog han ett blodsockerprov och det visade 2.7. Inte bra. Normalt 5-7 eller så. Han fick äta söt yoghurt, marmeladmackor (otäcka) men blodsockret sjönk till 2.3. Nu började vi(jag) fundera på ambulans. Jag blandade ut strösocker, som jag fick i receptionen, med vatten och det fick han sleva i sig. Nu äntligen började blodsockret stiga. Han började känna sig bättre och hjärtklappningen började ge sig. Men han fick ta prov flera ggr under natten för kontrollens skull. Sen mådde han bra igen. Vi kan inte lista ut vad detta berodde på. Vi har båda insulin o tablett behandlad diabetes och brukar ha bra koll på "hur vi mår".
Nu är vi tillbaka i vardagen igen och det känns också bra. Jag lagar mat som vi gillar, bakar och donar.
Jag hade med mig handarbete på resan. Krokning har jag aldrig sysslat med (en typ av virkning) så det skulle jag prova på. Den första grytlappen i slöjden såg ut som en romb och denna första skapelse antog liknande form! Det blir till att repa upp, men det ska väl gå så småningom. Här hemma gjorde jag raskt färdig en liten babyhalsduk på min stickbräda och har börjat sticka på 2 små tröjorpå vanligt sätt. Jag gillar att ha flera projekt på gång samtidigt. Då blir inget långtråkigt.
Böcker hade vi också med oss och korsord. Böckerna lämnar man efter sig när de är lästa och hittar förhoppningsvis nya. Det brukar alltid funka.
Vår packning bestod av varsin liten ryggsäck och en "matväska" . I matväskan finns kaviar (förståss!), räkost, kex, kaffepulver, tepåsar, bestick, ett par muggar, ett par plastglas o 2 djupa plasttallrikar. Ingår inte frukost fixar vi det själva. Likaså kafferaster! Bara att be om hett vatten någonstans (B,s uppgift). Tanterna är alltid tillmötesgående mot honom!
Kläder hade jag med mig för mycket. B lagom. Vi hade med varsin omgång lite skapligare kläder för flygturerna. Då vill vi inte se ut som luffsar (annars har, framför allt jag, inget emot det.).
Vart ska vi åka på visumresa nästa år? Nya Guinnea eller Filipinerna kanske!
Vår hotellkostnad var i snitt 224 kr/natt. Det dyraste 900 kr, det billigaste 60 kr. Vi tog ju 2 tourer på sammanlagt 5 nätter, det var med mat, resor, övernattningar o allt så det är inte med i snittpriset. De här tourerna var dyra. Ca 8000 kr sammanlagt för 2 personer. Men vi fick se jättemycket som det hade varit krångligt att fixa på egen hand. Och guiderna var guld värda. Vi frågade ju om allt vad vi kunde komma på. Båda två var musslimer så vi frågade en del om detta också. Den yngste, 23 år, var bekymrad över att vi inte är gifta! Han hade svårt att tro att samboförhållanden är så vanliga i västvärlden.
I Kuala Lumpur hände en otäck sak. När vi var på väg till hotellet, efter att ha ätit middag så sa B att han kände sig konstig. Yr o knepig. Han drack genast en juice men det blev inte bättre. Trots detta kunde han ta sig till hotellet. Där tog han ett blodsockerprov och det visade 2.7. Inte bra. Normalt 5-7 eller så. Han fick äta söt yoghurt, marmeladmackor (otäcka) men blodsockret sjönk till 2.3. Nu började vi(jag) fundera på ambulans. Jag blandade ut strösocker, som jag fick i receptionen, med vatten och det fick han sleva i sig. Nu äntligen började blodsockret stiga. Han började känna sig bättre och hjärtklappningen började ge sig. Men han fick ta prov flera ggr under natten för kontrollens skull. Sen mådde han bra igen. Vi kan inte lista ut vad detta berodde på. Vi har båda insulin o tablett behandlad diabetes och brukar ha bra koll på "hur vi mår".
Nu är vi tillbaka i vardagen igen och det känns också bra. Jag lagar mat som vi gillar, bakar och donar.
Jag hade med mig handarbete på resan. Krokning har jag aldrig sysslat med (en typ av virkning) så det skulle jag prova på. Den första grytlappen i slöjden såg ut som en romb och denna första skapelse antog liknande form! Det blir till att repa upp, men det ska väl gå så småningom. Här hemma gjorde jag raskt färdig en liten babyhalsduk på min stickbräda och har börjat sticka på 2 små tröjorpå vanligt sätt. Jag gillar att ha flera projekt på gång samtidigt. Då blir inget långtråkigt.
Böcker hade vi också med oss och korsord. Böckerna lämnar man efter sig när de är lästa och hittar förhoppningsvis nya. Det brukar alltid funka.
Vår packning bestod av varsin liten ryggsäck och en "matväska" . I matväskan finns kaviar (förståss!), räkost, kex, kaffepulver, tepåsar, bestick, ett par muggar, ett par plastglas o 2 djupa plasttallrikar. Ingår inte frukost fixar vi det själva. Likaså kafferaster! Bara att be om hett vatten någonstans (B,s uppgift). Tanterna är alltid tillmötesgående mot honom!
Kläder hade jag med mig för mycket. B lagom. Vi hade med varsin omgång lite skapligare kläder för flygturerna. Då vill vi inte se ut som luffsar (annars har, framför allt jag, inget emot det.).
Vart ska vi åka på visumresa nästa år? Nya Guinnea eller Filipinerna kanske!
R
ragnela
Gäst
Lite Malaysiabilder.
1/ Petrona Towers
2/272 trappsteg (+60)
3/Den tjuvaktiga apan.
4/Sabah kust.
5/Mt Kinabalu.
6/Billigt hotell
7/ Dyrt hotell
8/Ser ni Filipinerna?
1/ Petrona Towers
2/272 trappsteg (+60)
3/Den tjuvaktiga apan.
4/Sabah kust.
5/Mt Kinabalu.
6/Billigt hotell
7/ Dyrt hotell
8/Ser ni Filipinerna?
B
b-tung
Gäst
Trevliga bilder, billigt och dyrt hotell.....
Man känner igen
Man känner igen
R
ragnela
Gäst
Fler bilder
1/ Sköldpaddsbartnkammare
2/Bebisar
3/Sabahelefant
4/Sova kan man göra överallt!
1/ Sköldpaddsbartnkammare
2/Bebisar
3/Sabahelefant
4/Sova kan man göra överallt!
