Fördelen med elbilar…
- Trådstartare OsoPolar
- Start datum
Ubon
Forumveteran
Solid state-batteriet. Med elfordonens växande popularitet följer innovation på batteriområdet. Utan brandrisk och med större räckvidd kan solid state-batteriet bli en verklig utmanare till litiumjonvarianten. På universitet och företag pågår just nu mycket arbete för att utveckla det som kan bli framtidens batteri. Det gäller bara att få solid state-batteriet ut ur labbmiljön och in i våra bilar.
A
Anonym
Gäst
Regeringen stänger ner Ringhals 2
Publicerad 30 december 2019 kl 11.10
INRIKES. I dag stängdes kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 ner för alltid efter 44 år i drift. Därmed upphör hela elproduktionen, vilket upprör många kritiker.
Trots hotande elbrist i Sverige stängdes Ringhals 2 idag ner för alltid klockan 09.00.
– Det känns vemodigt, säger Lars Björnkvist, projektledare för avvecklingen, till SVT Halland.
Beslutet har påståtts grunda sig på affärsmässiga skäl, att det inte längre skulle vara lönsamt med kärnkraft.
Men det har kritikerna till beslutet förnekat.
"Ur Vattenfalls perspektiv var beslutet 2015 affärsmässigt riktigt, men sedan dess har många saker förändrats. I dag är det en god affär att producera el i kärnkraften. Vi kan konstatera att värdet av produktionen vid Ringhals 1 och 2 under 2018 var hela 6 miljarder kronor", skrev Nyamko Sabuni (L) och Arman Teimouri (L) på Di Debatt tidigare i december och påpekade att stängningen bland annat kommer leda till ökade "koldioxidutsläpp" i andra länder.
"I dag stängs Ringhals 2. Det innebär kraftigt ökade utsläpp av CO2. Proportionerna på detta är långt större än de enskilda insatser de rödgröna genomfört i form av högre priser på flygbiljetter och subventionerade elcyklar", skriver Gunnar Hökmark (M) på Twitter.
Ringhals ägs av statliga Vattenfall.
A
Anonym
Gäst
Varför är detta nedtystat , finns ju teknik att utveckla
Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt
2015-11-18 05:00
Charlotta von Schultz
0
2
3
4
5
Effektivare, säkrare – och kanske billigare. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som problemen med dagens kärnkraft minskar. Men än så länge finns tekniken bara på ritbordet.
Kärnkraften måste byggas ut kraftigt. Annars går det inte att hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader.
Bedömningen kommer från den internationella energiorganisationen IEA, som räknat ut att dagens kärnkraftskapacitet på 396 gigawatt elektrisk effekt måste öka till 930 gigawatt fram till år 2050.
Samtidigt är argumenten mot kärnkraft väl kända: Det radioaktiva avfallet från dagens reaktorer måste lagras på ett säkert sätt i 100 000 år. Det finns risk för haverier och spridning av kärnvapen. Reaktorer utnyttjar bara en halv till en procent av energiinnehållet i uranet – ett slöseri eftersom uran är en begränsad resurs och brytningen orsakar miljöproblem. Och att bygga nya kärnkraftverk är väldigt dyrt.
Det är här den fjärde generationens reaktorer kommer in i bilden. Forskare världen över utvecklar små reaktorer som ska kunna utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt genom att återanvända det gång på gång. Även uttjänt kärnbränsle från dagens reaktorer kan användas. Det avfall som till sist återstår är oskadligt efter 1 000 års slutförvar. Målet är att reaktorerna dessutom ska kunna serieproduceras billigt i fabrik och skeppas ut över världen, redo att tas i drift.
En av reaktorkandidaterna är svenska Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor. Det är en blykyld reaktordesign som tas till marknaden av Blykalla Reaktorer. Bolaget, som även kallas LeadCold Reactors, knoppades av från KTH hösten 2013. Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH, är vd och medgrundare.
– Generation 4-reaktorer kan absolut bidra till att nå klimatmålen. Man kan bygga hur mycket kärnkraft som helst, eftersom bränslet räcker för att försörja hela världen med el i tusen års tid, säger han.
Läs mer:
Läs mer: Hållbarhetsprofessorn: solel är den rätta vägen
Företaget siktar på att ha sin första reaktor i kommersiell drift år 2025 i norra Kanada. Där finns isolerade arktiska orter som i dag får sin el från dieselgeneratorer till ett extremt högt elpris, upp till 12 kronor per kilowattimme. Då kan en liten kärnkraftreaktor på tre megawatt vara ett mer lönsamt alternativ.
Sealers kylmedel är smält bly som självcirkulerar vid en temperatur runt 450 grader. Eftersom bly ger ett gott strålskydd så skulle bara minimala mängder radioaktiva ämnen släppas ut vid en eventuell härdsmälta. Anläggningen i Arktis ska dessutom grävas ner på 25 meters djup där den är skyddad mot såväl flygkrascher som stölder.
Tanken är att reaktorn ska fungera ungefär som ett underjordiskt batteri på tre megawatt med 30 års livslängd. Något nytt bränsle behöver aldrig fyllas på. När allt är förbrukat grävs hela reaktorn plus bränsleavfallet upp och fraktas till en demonteringsanläggning.
Blykalla Reaktorers strategi är att först visa att reaktorn fungerar i Arktis. Sedan ska tekniken vidareutvecklas för mer normala elmarknader. På sikt räknar Janne Wallenius med att generation 4-reaktorer ska kunna ge elpriser på 70–80 öre per kilowattimme.
– Det är dyrare än vindkraft. Men kärnkraften är en baskraft som kan försörja hela världen, och det kan inte vindkraften, säger han.
I den första anläggningen planerar Blykalla att använda två ton kommersiellt reaktorbränsle. Kommande enheter ska däremot vara mer ”riktiga” generation 4-reaktorer som går på bränsleblandningar med återanvänt avfall.
Fast flera utmaningar återstår innan den första Sealer-reaktorn kan bli verklighet. Det krävs tillstånd från kanadensiska myndigheter, en process som tar sex år, enligt Janne Wallenius. För att finansiera tillståndsprocessen såväl som en demonstrationsreaktor och ytterligare utveckling försöker Blykalla nu ta in en miljard kronor. Samtidigt finns flera konkurrenter från USA, Kanada och Storbritannien som också fajtas om de arktiska kontrakten med egna generation 4-lösningar.
Läs mer:
Läs mer: Inför Paris lovar alla att minska sina utsläpp
Ane Håkansson, som är professor i tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet, tycker att den fjärde generationens kärnkraft har stor potential. Man han ser inte tekniken som en lösning på klimatfrågan de närmaste trettio åren.
– Många forskargrupper jobbar för fullt med generation 4-reaktorer. Men det absolut viktigaste är att få till hela systemet för bränslehanteringen, framför allt återvinningen av bränsle men även transport, övervakningssystem och slutförvar. Det är ett jättearbete att få allt på plats, säger han.
Däremot håller han med om att kärnkraften har en viktig roll att spela för att sänka utsläppen av koldioxid, inte minst eftersom världens energikonsumtion förväntas trefaldigas till slutet av seklet.
– Elproduktionen är avgörande för att säkra det globala välfärdsbygget, och ska klimatmålen dessutom uppnås måste kärnkraften vara en betydande del i ekvationen, säger han.
Fredrik Hedenus, docent i energi och miljö på Chalmers, är av en annan åsikt: han tycker inte alls att kärnkraften är nödvändig för att klara klimatmålen. Han ser tre möjliga teknikval som kan sänka koldioxidutsläppen kraftigt, atomenergin är ett av dem. De andra två är fossila bränslen med koldioxidlagring samt en kombination av sol- och vindkraft.
– Det enklaste vore kanske att välja alla tre alternativen. Men rent tekniskt klarar vi oss utan kärnkraft, säger han.
Han ser två stora problem med fjärde generationens reaktorer.
– För det första finns de inte i verkligheten ännu, och det kommer att ta decennier att ta tekniken från ritbordet till kommersiella system i stor skala. För det andra är det väldigt svårt att veta hur stor kostnaden blir i slutändan, säger Fredrik Hedenus.
Ane Håkansson lyfter även fram den forskning och utveckling som fortfarande pågår för att vässa kärnkraftstekniken som används och byggs i dag, generation 3 och 3+. Industrin försöker exempelvis förlänga reaktorernas livslängd genom att förbättra materialen i olika komponenter. Man vill även bli bättre på att avgöra hur mycket mer energi som kan tas ut ur bränslet utan att säkerheten äventyras. Målet är att kunna använda bränslestavarna längre innan de byts ut.
Kärnkraftens generationer
Generation 1: De första forskningsreaktorerna på 1950-talet.
Generation 2: De äldsta kommersiella reaktorerna, till exempel de svenska kärnkraftverken.
Generation 3: Modernare anläggningar med bättre säkerhet, exempelvis inbyggd redundans.
Generation 3+: Det är de modernaste reaktorerna i dag med passiva säkerhetssystem och effektivare bränsleanvändning.
Generation 4: Utnyttjar bränslet upp till 100 gånger effektivare än dagens reaktorer, vilket minskar avfallets långlivade komponenter och därmed lagringstiden.
Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt
2015-11-18 05:00
Charlotta von Schultz
0
2
3
4
5
Effektivare, säkrare – och kanske billigare. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som problemen med dagens kärnkraft minskar. Men än så länge finns tekniken bara på ritbordet.
Kärnkraften måste byggas ut kraftigt. Annars går det inte att hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader.
Bedömningen kommer från den internationella energiorganisationen IEA, som räknat ut att dagens kärnkraftskapacitet på 396 gigawatt elektrisk effekt måste öka till 930 gigawatt fram till år 2050.
Samtidigt är argumenten mot kärnkraft väl kända: Det radioaktiva avfallet från dagens reaktorer måste lagras på ett säkert sätt i 100 000 år. Det finns risk för haverier och spridning av kärnvapen. Reaktorer utnyttjar bara en halv till en procent av energiinnehållet i uranet – ett slöseri eftersom uran är en begränsad resurs och brytningen orsakar miljöproblem. Och att bygga nya kärnkraftverk är väldigt dyrt.
Det är här den fjärde generationens reaktorer kommer in i bilden. Forskare världen över utvecklar små reaktorer som ska kunna utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt genom att återanvända det gång på gång. Även uttjänt kärnbränsle från dagens reaktorer kan användas. Det avfall som till sist återstår är oskadligt efter 1 000 års slutförvar. Målet är att reaktorerna dessutom ska kunna serieproduceras billigt i fabrik och skeppas ut över världen, redo att tas i drift.
En av reaktorkandidaterna är svenska Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor. Det är en blykyld reaktordesign som tas till marknaden av Blykalla Reaktorer. Bolaget, som även kallas LeadCold Reactors, knoppades av från KTH hösten 2013. Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH, är vd och medgrundare.
– Generation 4-reaktorer kan absolut bidra till att nå klimatmålen. Man kan bygga hur mycket kärnkraft som helst, eftersom bränslet räcker för att försörja hela världen med el i tusen års tid, säger han.
Läs mer:
Läs mer: Hållbarhetsprofessorn: solel är den rätta vägen
Företaget siktar på att ha sin första reaktor i kommersiell drift år 2025 i norra Kanada. Där finns isolerade arktiska orter som i dag får sin el från dieselgeneratorer till ett extremt högt elpris, upp till 12 kronor per kilowattimme. Då kan en liten kärnkraftreaktor på tre megawatt vara ett mer lönsamt alternativ.
Sealers kylmedel är smält bly som självcirkulerar vid en temperatur runt 450 grader. Eftersom bly ger ett gott strålskydd så skulle bara minimala mängder radioaktiva ämnen släppas ut vid en eventuell härdsmälta. Anläggningen i Arktis ska dessutom grävas ner på 25 meters djup där den är skyddad mot såväl flygkrascher som stölder.
Tanken är att reaktorn ska fungera ungefär som ett underjordiskt batteri på tre megawatt med 30 års livslängd. Något nytt bränsle behöver aldrig fyllas på. När allt är förbrukat grävs hela reaktorn plus bränsleavfallet upp och fraktas till en demonteringsanläggning.
Blykalla Reaktorers strategi är att först visa att reaktorn fungerar i Arktis. Sedan ska tekniken vidareutvecklas för mer normala elmarknader. På sikt räknar Janne Wallenius med att generation 4-reaktorer ska kunna ge elpriser på 70–80 öre per kilowattimme.
– Det är dyrare än vindkraft. Men kärnkraften är en baskraft som kan försörja hela världen, och det kan inte vindkraften, säger han.
I den första anläggningen planerar Blykalla att använda två ton kommersiellt reaktorbränsle. Kommande enheter ska däremot vara mer ”riktiga” generation 4-reaktorer som går på bränsleblandningar med återanvänt avfall.
Fast flera utmaningar återstår innan den första Sealer-reaktorn kan bli verklighet. Det krävs tillstånd från kanadensiska myndigheter, en process som tar sex år, enligt Janne Wallenius. För att finansiera tillståndsprocessen såväl som en demonstrationsreaktor och ytterligare utveckling försöker Blykalla nu ta in en miljard kronor. Samtidigt finns flera konkurrenter från USA, Kanada och Storbritannien som också fajtas om de arktiska kontrakten med egna generation 4-lösningar.
Läs mer:
Läs mer: Inför Paris lovar alla att minska sina utsläpp
Ane Håkansson, som är professor i tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet, tycker att den fjärde generationens kärnkraft har stor potential. Man han ser inte tekniken som en lösning på klimatfrågan de närmaste trettio åren.
– Många forskargrupper jobbar för fullt med generation 4-reaktorer. Men det absolut viktigaste är att få till hela systemet för bränslehanteringen, framför allt återvinningen av bränsle men även transport, övervakningssystem och slutförvar. Det är ett jättearbete att få allt på plats, säger han.
Däremot håller han med om att kärnkraften har en viktig roll att spela för att sänka utsläppen av koldioxid, inte minst eftersom världens energikonsumtion förväntas trefaldigas till slutet av seklet.
– Elproduktionen är avgörande för att säkra det globala välfärdsbygget, och ska klimatmålen dessutom uppnås måste kärnkraften vara en betydande del i ekvationen, säger han.
Fredrik Hedenus, docent i energi och miljö på Chalmers, är av en annan åsikt: han tycker inte alls att kärnkraften är nödvändig för att klara klimatmålen. Han ser tre möjliga teknikval som kan sänka koldioxidutsläppen kraftigt, atomenergin är ett av dem. De andra två är fossila bränslen med koldioxidlagring samt en kombination av sol- och vindkraft.
– Det enklaste vore kanske att välja alla tre alternativen. Men rent tekniskt klarar vi oss utan kärnkraft, säger han.
Han ser två stora problem med fjärde generationens reaktorer.
– För det första finns de inte i verkligheten ännu, och det kommer att ta decennier att ta tekniken från ritbordet till kommersiella system i stor skala. För det andra är det väldigt svårt att veta hur stor kostnaden blir i slutändan, säger Fredrik Hedenus.
Ane Håkansson lyfter även fram den forskning och utveckling som fortfarande pågår för att vässa kärnkraftstekniken som används och byggs i dag, generation 3 och 3+. Industrin försöker exempelvis förlänga reaktorernas livslängd genom att förbättra materialen i olika komponenter. Man vill även bli bättre på att avgöra hur mycket mer energi som kan tas ut ur bränslet utan att säkerheten äventyras. Målet är att kunna använda bränslestavarna längre innan de byts ut.
Kärnkraftens generationer
Generation 1: De första forskningsreaktorerna på 1950-talet.
Generation 2: De äldsta kommersiella reaktorerna, till exempel de svenska kärnkraftverken.
Generation 3: Modernare anläggningar med bättre säkerhet, exempelvis inbyggd redundans.
Generation 3+: Det är de modernaste reaktorerna i dag med passiva säkerhetssystem och effektivare bränsleanvändning.
Generation 4: Utnyttjar bränslet upp till 100 gånger effektivare än dagens reaktorer, vilket minskar avfallets långlivade komponenter och därmed lagringstiden.
OsoPolar
Forumräv
Senaste information om fjärde generationens kärnkraft hittade jag här:Varför är detta nedtystat , finns ju teknik att utveckla
Kärnkraftsprofessorn: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt
2015-11-18 05:00
Charlotta von Schultz
0
1
2
3
4
5
Effektivare, säkrare – och kanske billigare. Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer har potential att sänka utsläppen av koldioxid samtidigt som problemen med dagens kärnkraft minskar. Men än så länge finns tekniken bara på ritbordet.
Kärnkraften måste byggas ut kraftigt. Annars går det inte att hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader.
Bedömningen kommer från den internationella energiorganisationen IEA, som räknat ut att dagens kärnkraftskapacitet på 396 gigawatt elektrisk effekt måste öka till 930 gigawatt fram till år 2050.
Samtidigt är argumenten mot kärnkraft väl kända: Det radioaktiva avfallet från dagens reaktorer måste lagras på ett säkert sätt i 100 000 år. Det finns risk för haverier och spridning av kärnvapen. Reaktorer utnyttjar bara en halv till en procent av energiinnehållet i uranet – ett slöseri eftersom uran är en begränsad resurs och brytningen orsakar miljöproblem. Och att bygga nya kärnkraftverk är väldigt dyrt.
Det är här den fjärde generationens reaktorer kommer in i bilden. Forskare världen över utvecklar små reaktorer som ska kunna utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt genom att återanvända det gång på gång. Även uttjänt kärnbränsle från dagens reaktorer kan användas. Det avfall som till sist återstår är oskadligt efter 1 000 års slutförvar. Målet är att reaktorerna dessutom ska kunna serieproduceras billigt i fabrik och skeppas ut över världen, redo att tas i drift.
En av reaktorkandidaterna är svenska Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor. Det är en blykyld reaktordesign som tas till marknaden av Blykalla Reaktorer. Bolaget, som även kallas LeadCold Reactors, knoppades av från KTH hösten 2013. Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH, är vd och medgrundare.
– Generation 4-reaktorer kan absolut bidra till att nå klimatmålen. Man kan bygga hur mycket kärnkraft som helst, eftersom bränslet räcker för att försörja hela världen med el i tusen års tid, säger han.
Läs mer:
Läs mer: Hållbarhetsprofessorn: solel är den rätta vägen
Företaget siktar på att ha sin första reaktor i kommersiell drift år 2025 i norra Kanada. Där finns isolerade arktiska orter som i dag får sin el från dieselgeneratorer till ett extremt högt elpris, upp till 12 kronor per kilowattimme. Då kan en liten kärnkraftreaktor på tre megawatt vara ett mer lönsamt alternativ.
Sealers kylmedel är smält bly som självcirkulerar vid en temperatur runt 450 grader. Eftersom bly ger ett gott strålskydd så skulle bara minimala mängder radioaktiva ämnen släppas ut vid en eventuell härdsmälta. Anläggningen i Arktis ska dessutom grävas ner på 25 meters djup där den är skyddad mot såväl flygkrascher som stölder.
Tanken är att reaktorn ska fungera ungefär som ett underjordiskt batteri på tre megawatt med 30 års livslängd. Något nytt bränsle behöver aldrig fyllas på. När allt är förbrukat grävs hela reaktorn plus bränsleavfallet upp och fraktas till en demonteringsanläggning.
Blykalla Reaktorers strategi är att först visa att reaktorn fungerar i Arktis. Sedan ska tekniken vidareutvecklas för mer normala elmarknader. På sikt räknar Janne Wallenius med att generation 4-reaktorer ska kunna ge elpriser på 70–80 öre per kilowattimme.
– Det är dyrare än vindkraft. Men kärnkraften är en baskraft som kan försörja hela världen, och det kan inte vindkraften, säger han.
I den första anläggningen planerar Blykalla att använda två ton kommersiellt reaktorbränsle. Kommande enheter ska däremot vara mer ”riktiga” generation 4-reaktorer som går på bränsleblandningar med återanvänt avfall.
Fast flera utmaningar återstår innan den första Sealer-reaktorn kan bli verklighet. Det krävs tillstånd från kanadensiska myndigheter, en process som tar sex år, enligt Janne Wallenius. För att finansiera tillståndsprocessen såväl som en demonstrationsreaktor och ytterligare utveckling försöker Blykalla nu ta in en miljard kronor. Samtidigt finns flera konkurrenter från USA, Kanada och Storbritannien som också fajtas om de arktiska kontrakten med egna generation 4-lösningar.
Läs mer:
Läs mer: Inför Paris lovar alla att minska sina utsläpp
Ane Håkansson, som är professor i tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet, tycker att den fjärde generationens kärnkraft har stor potential. Man han ser inte tekniken som en lösning på klimatfrågan de närmaste trettio åren.
– Många forskargrupper jobbar för fullt med generation 4-reaktorer. Men det absolut viktigaste är att få till hela systemet för bränslehanteringen, framför allt återvinningen av bränsle men även transport, övervakningssystem och slutförvar. Det är ett jättearbete att få allt på plats, säger han.
Däremot håller han med om att kärnkraften har en viktig roll att spela för att sänka utsläppen av koldioxid, inte minst eftersom världens energikonsumtion förväntas trefaldigas till slutet av seklet.
– Elproduktionen är avgörande för att säkra det globala välfärdsbygget, och ska klimatmålen dessutom uppnås måste kärnkraften vara en betydande del i ekvationen, säger han.
Fredrik Hedenus, docent i energi och miljö på Chalmers, är av en annan åsikt: han tycker inte alls att kärnkraften är nödvändig för att klara klimatmålen. Han ser tre möjliga teknikval som kan sänka koldioxidutsläppen kraftigt, atomenergin är ett av dem. De andra två är fossila bränslen med koldioxidlagring samt en kombination av sol- och vindkraft.
– Det enklaste vore kanske att välja alla tre alternativen. Men rent tekniskt klarar vi oss utan kärnkraft, säger han.
Han ser två stora problem med fjärde generationens reaktorer.
– För det första finns de inte i verkligheten ännu, och det kommer att ta decennier att ta tekniken från ritbordet till kommersiella system i stor skala. För det andra är det väldigt svårt att veta hur stor kostnaden blir i slutändan, säger Fredrik Hedenus.
Ane Håkansson lyfter även fram den forskning och utveckling som fortfarande pågår för att vässa kärnkraftstekniken som används och byggs i dag, generation 3 och 3+. Industrin försöker exempelvis förlänga reaktorernas livslängd genom att förbättra materialen i olika komponenter. Man vill även bli bättre på att avgöra hur mycket mer energi som kan tas ut ur bränslet utan att säkerheten äventyras. Målet är att kunna använda bränslestavarna längre innan de byts ut.
Kärnkraftens generationer
Generation 1: De första forskningsreaktorerna på 1950-talet.
Generation 2: De äldsta kommersiella reaktorerna, till exempel de svenska kärnkraftverken.
Generation 3: Modernare anläggningar med bättre säkerhet, exempelvis inbyggd redundans.
Generation 3+: Det är de modernaste reaktorerna i dag med passiva säkerhetssystem och effektivare bränsleanvändning.
Generation 4: Utnyttjar bränslet upp till 100 gånger effektivare än dagens reaktorer, vilket minskar avfallets långlivade komponenter och därmed lagringstiden.
Frankrike stoppar fjärde generationens kärnkraft – Sveriges Natur
A
Anonym
Gäst
Läste detta jag med , verkar finnas en hel del ekonomiska intressen , därför tror jag inte vi någonsin kommer att sluta med fossila bränslen , det är ett spel för galleriet känns det som , För mycket slantar i detta med tillex oljan. Inte kommer miljöfolket att rå på de riktigt stora som har ekonomiska intressen i oljeindustrin. Att stänga kärnkraftverk samt plädera för en fordonsflotta baserad på el verkar inte riktigt genomtänkt , Undrar hur detta går ihop , Vind . våg , samt andra alternativa energikällor räcker aldrig om nu vi skall utöka elförbrukningen .Hur skall alla dessa batterier laddas ? Och var resulterar detta i när det gäller miljöpåverkan ? Dels under den tid de brukas , men den när det är dags att ta hand om alla gamla Lithium batterier, då blir miljöpåverkan enorm
Senast redigerad av en moderator:
OsoPolar
Forumräv
Om man tittar på BP´s statistik för 2018 inser man att det inte räcker med att knäppa med fingrarna för att gå över till förnyelsebar energi.
Produktionen av el sker i realtid och den anpassas efter förbrukning. Om behovet av el ökar kan man inte bara lägga till en solpanel eller vindsnurra.
Det måste alltid finnas en energikälla som står beredd att snabbt fylla elenergi på när solen går ner och vinden mojnar.
Produktionen av el sker i realtid och den anpassas efter förbrukning. Om behovet av el ökar kan man inte bara lägga till en solpanel eller vindsnurra.
Det måste alltid finnas en energikälla som står beredd att snabbt fylla elenergi på när solen går ner och vinden mojnar.
A
Anonym
Gäst
Enligt nyheterna i morgonprogrammet på SVT i morse så stängdes en av reaktorerna i Ringhals ned för gott.
Mr.Jo
Forumveteran
Så det kan bli, fattar inte hur långt detta hinner gå innan någon med pondus sägee ifrån. Kanske för sent.
"Läste Energimyndighetens rapport om vindkraft för 2018.
Trots att man ökat den installerade effekten med 700 MW så minskade produktionen med 1 TWh.
Så fler vindkraftverk är inte liktydigt med mer el från vindkraftverk.
Energimyndigheten:
Vindkraftsproducerad el minskade till 16,6 TWh 2018, vilket är 1 TWh lägre än förra året. Minskningen beror på att det fanns 12% mindre vind tillgängligt år 2018 jämfört med föregående år. Oftast blåser det mindre under soliga och vädermässigt stabila dagar.
Fler vindkraftverk i Sverige
Under 2018 ökade den installerade effekten med knappt 700 MW till totalt 7 300 MW installerad effekt i Sverige. Utbyggnaden av vindkraftverk var tre gånger större 2018 jämfört med 2017. Det innebär att kapaciteten att producera el från vindkraftverk har ökat. Antalet vindkraftverk i Sverige är nu 3 569 stycken."
"Läste Energimyndighetens rapport om vindkraft för 2018.
Trots att man ökat den installerade effekten med 700 MW så minskade produktionen med 1 TWh.
Så fler vindkraftverk är inte liktydigt med mer el från vindkraftverk.
Energimyndigheten:
Vindkraftsproducerad el minskade till 16,6 TWh 2018, vilket är 1 TWh lägre än förra året. Minskningen beror på att det fanns 12% mindre vind tillgängligt år 2018 jämfört med föregående år. Oftast blåser det mindre under soliga och vädermässigt stabila dagar.
Fler vindkraftverk i Sverige
Under 2018 ökade den installerade effekten med knappt 700 MW till totalt 7 300 MW installerad effekt i Sverige. Utbyggnaden av vindkraftverk var tre gånger större 2018 jämfört med 2017. Det innebär att kapaciteten att producera el från vindkraftverk har ökat. Antalet vindkraftverk i Sverige är nu 3 569 stycken."
Ubon
Forumveteran
Jag skrev tidigare, ett antal 100.000 elbilar, jag läser detta idag, över några år kommer det 1-2 miljoner nya elbilar från WW, och detta är bara ifrån 1 tillverkare, så hur många bilar det blir totalt över några år, sen var det detta med att kunna ladda batterierna....många laddstolpar blir det, och varje land med lite självaktning vill naturligtvis ha en egen inhemsk elbil i sin produktion.
Volkswagen har tidigare gått ut och sagt att man vid 2025 ska ha tillverkat en miljon elbilar. Nu höjer man takten och tidigarelägger planen till 2023 istället. 2025 är målet istället 1,5 miljoner nya elbilar från ID-familjen. Den första från denna, modellen ID.3, kommer till Europa till sommaren. De närmaste åren kommer 33 miljarder euro att investeras i hela koncernen för e-mobilitet. Thomas Ulbrich som är styrelseledamot för märket Volkswagen med ansvar för just e-mobilitet säger följande: "År 2020 blir ett viktigt år för omvandlingen av Volkswagen. Med marknadslanseringen av ID.3 och andra attraktiva modeller i ID.-familjen kommer märkets elbilsoffensiv också att bli synlig på vägarna. Vår nya övergripande plan för 1,5 elbilar år 2025 visar att människor vill ha klimatvänlig individuell rörlighet och vi gör det överkomligt för miljontals människor." Läs mer i pressmeddelandet nedan.
Volkswagen har tidigare gått ut och sagt att man vid 2025 ska ha tillverkat en miljon elbilar. Nu höjer man takten och tidigarelägger planen till 2023 istället. 2025 är målet istället 1,5 miljoner nya elbilar från ID-familjen. Den första från denna, modellen ID.3, kommer till Europa till sommaren. De närmaste åren kommer 33 miljarder euro att investeras i hela koncernen för e-mobilitet. Thomas Ulbrich som är styrelseledamot för märket Volkswagen med ansvar för just e-mobilitet säger följande: "År 2020 blir ett viktigt år för omvandlingen av Volkswagen. Med marknadslanseringen av ID.3 och andra attraktiva modeller i ID.-familjen kommer märkets elbilsoffensiv också att bli synlig på vägarna. Vår nya övergripande plan för 1,5 elbilar år 2025 visar att människor vill ha klimatvänlig individuell rörlighet och vi gör det överkomligt för miljontals människor." Läs mer i pressmeddelandet nedan.
Mr.Jo
Forumveteran
Polisens larm: Våra elbilar värdelösa för biljakter
Tvingas vara klimatbovar - trots miljömålen
www.bytbil.com
mats
Medlem
Köper av Norge är ett sätt, dessutom det sätt vi gör idag. Ungefär de siffror du spelar med. På köpet gör vi miljön en tjänst då Norge har renare elproduktion än oss.
Vidare säljer vi största delen av vårt överskott, motsvarande 3 reaktorer(2019l, til Finland som annars skull bidra med ännu skitigare el. Åtminstone till olkiluoto blir klar.
Nu tror ju jag inte att vi kommer klara oss utan kärnkraft, men f.n är det så det ligger till oavsett hur mycket det gnälls här.
khonis
Aktiv medlem
Miljöpartiet åker på sin egen el. Den som finns i niangala. Den bästa
mats
Medlem
Kan ju även använda årets siffror där vindelen ökat med runt 17%till 19,5 TWh och kommer att öka framledes.Så det kan bli, fattar inte hur långt detta hinner gå innan någon med pondus sägee ifrån. Kanske för sent.
"Läste Energimyndighetens rapport om vindkraft för 2018.
Trots att man ökat den installerade effekten med 700 MW så minskade produktionen med 1 TWh.
Så fler vindkraftverk är inte liktydigt med mer el från vindkraftverk.
Energimyndigheten:
Vindkraftsproducerad el minskade till 16,6 TWh 2018, vilket är 1 TWh lägre än förra året. Minskningen beror på att det fanns 12% mindre vind tillgängligt år 2018 jämfört med föregående år. Oftast blåser det mindre under soliga och vädermässigt stabila dagar.
Fler vindkraftverk i Sverige
Under 2018 ökade den installerade effekten med knappt 700 MW till totalt 7 300 MW installerad effekt i Sverige. Utbyggnaden av vindkraftverk var tre gånger större 2018 jämfört med 2017. Det innebär att kapaciteten att producera el från vindkraftverk har ökat. Antalet vindkraftverk i Sverige är nu 3 569 stycken."