R
Rolf
Gäst
Så var det dags att packa. Vad ska man ta med, vi har ju gjort den här resan förut men tror ni att man kommer ihåg vad som inte ska med. Nähädå.
Som vanligt en massa prylar som hemma känns som ett måste,. Vi ska ju bo i en lägenhet och sköta oss själva utan romservice.
Kaffe, det väger ju inte så mycket, lite skarvsladdar till mobilerna och datorn, min Leatherman, ficklampa det blir ju fort mörkt. Så fortsatte det under hela packningen, medans frun var mera åt hållet att få till färger som passade ihop.
Lika bra att tassa ut i garaget och hämta in en torkställning som det kunde hängas upp på.
Alltnog, vid vägning av våra väskor låg vi farligt nära övervikt och det på ner resan, fan att man aldrig lär sej.
Frun säger att det är saker som vi packat som vi lämnar kvar vid hemresan så det blir nog bra.
Det är min
och frugans.
Parkering var fixad redan så med deras matarbuss kom vi snabbt till Arn, var ute i god tid löd budskapet för det kan vara mycket folk vid den tiden. Jo det var det, men med många diskar öppna så gick det rätt snabbt ändå.
Planet lyfte på utsatt tid och första maten serverades
Just det, jag glömde att berätta att för att göra resan lite kortare så har vi tagit med oss en liten cd-spelare och ett par ljudböcker. Plus batterier i reserv..
Efter maten var det läge att börja lyssna, fram med spelaren och cd fodralet.
Vi ledsnade efter två skivor, skit bok och uppläsare. Det fick bli Knasen och korsord i stället.
Framme i Bangkok, utgång 3 där ska våran taxi kille vara.
Mycket riktigt, där med en skylt med mitt namn står en kille och ler.
Som jag nämnde i en tråd tidigare så pajade min kamera dan innan resan så det fick bli frugans lilla i stället.
Blir inte riktigt sams med den så därför har inte korten den kvallite som jag vill. Men bättre än ingenting.
Resan ner mot Rayong och Ban Phe tag väl ca 3tim. med ett stopp för att fylla på Gas. Vad många bilar som det finns i det område där vi var som gick på Gas, lite dyrare att köpa in men för tex. Taxi var det en bra affär för gasen är bra mycket billigare än bensinen.
Först skulle vi till Ban Phe där Mäklaren hade sitt kontor och hämta nyckeln.
Sen bar det av ca 6km till stället där vi skulle bo.
Mae Ramphueng hette det, en strand som är ca 11km lång och inte är ett överexploaterade turistområden.
Framme, ett högt vitt hus med 12 våningar där vi skull bo på 9’an. Två rum och kök med trådlöst Internet, två balkonger och ca 100m till standen.
Uppackning och rota runt i alla skåp för att se vad som finns, jodå kaffebryggare, vattenkokare, micro och allt i husgeråd. Bra.
Vi är ju lite trötta men tycker att vi ska ta en tur ner till stranden och kolla. Samtidigt som det måste undersökas var man köper vatten och nåt att tugga på.
Sagt och gjort på med badkläder och hiss ner.
Jävlar vad varmt det är. Jodå en liten super market alldeles vid infarten, där dom har vatten bröd smör osv.
Väl ut på vägen som löper längs hela stranden tittar vi oss omkring, inte en levande människa. Var fan har vi hamnat och hur kommer vi härifrån, så kändes det.
Äh vi går ner på stranden och sansar oss, alldeles öde bara en massa vilstolar placerade i 4 och 4 med ett antal parasoller som skydd för solen.
Vi gick mot en klunga stolar som såg bra ut och satte oss. Kollade om det kommer någon som vill ha betalt. Jodå efter 10 min kommer det en liten gumma. Kan hon engelska, nähä. Hur som 20Bht vill hon ha per stol, Fan i Karon betalde vi 100 följerper stol så vi beställde dricka samtidigt.
Det var den första delen fortsättning
Rolf
Som vanligt en massa prylar som hemma känns som ett måste,. Vi ska ju bo i en lägenhet och sköta oss själva utan romservice.
Kaffe, det väger ju inte så mycket, lite skarvsladdar till mobilerna och datorn, min Leatherman, ficklampa det blir ju fort mörkt. Så fortsatte det under hela packningen, medans frun var mera åt hållet att få till färger som passade ihop.
Lika bra att tassa ut i garaget och hämta in en torkställning som det kunde hängas upp på.
Alltnog, vid vägning av våra väskor låg vi farligt nära övervikt och det på ner resan, fan att man aldrig lär sej.
Frun säger att det är saker som vi packat som vi lämnar kvar vid hemresan så det blir nog bra.
Det är min
och frugans.
Parkering var fixad redan så med deras matarbuss kom vi snabbt till Arn, var ute i god tid löd budskapet för det kan vara mycket folk vid den tiden. Jo det var det, men med många diskar öppna så gick det rätt snabbt ändå.
Planet lyfte på utsatt tid och första maten serverades
Just det, jag glömde att berätta att för att göra resan lite kortare så har vi tagit med oss en liten cd-spelare och ett par ljudböcker. Plus batterier i reserv..
Efter maten var det läge att börja lyssna, fram med spelaren och cd fodralet.
Vi ledsnade efter två skivor, skit bok och uppläsare. Det fick bli Knasen och korsord i stället.
Framme i Bangkok, utgång 3 där ska våran taxi kille vara.
Mycket riktigt, där med en skylt med mitt namn står en kille och ler.
Som jag nämnde i en tråd tidigare så pajade min kamera dan innan resan så det fick bli frugans lilla i stället.
Blir inte riktigt sams med den så därför har inte korten den kvallite som jag vill. Men bättre än ingenting.
Resan ner mot Rayong och Ban Phe tag väl ca 3tim. med ett stopp för att fylla på Gas. Vad många bilar som det finns i det område där vi var som gick på Gas, lite dyrare att köpa in men för tex. Taxi var det en bra affär för gasen är bra mycket billigare än bensinen.
Först skulle vi till Ban Phe där Mäklaren hade sitt kontor och hämta nyckeln.
Sen bar det av ca 6km till stället där vi skulle bo.
Mae Ramphueng hette det, en strand som är ca 11km lång och inte är ett överexploaterade turistområden.
Framme, ett högt vitt hus med 12 våningar där vi skull bo på 9’an. Två rum och kök med trådlöst Internet, två balkonger och ca 100m till standen.
Uppackning och rota runt i alla skåp för att se vad som finns, jodå kaffebryggare, vattenkokare, micro och allt i husgeråd. Bra.
Vi är ju lite trötta men tycker att vi ska ta en tur ner till stranden och kolla. Samtidigt som det måste undersökas var man köper vatten och nåt att tugga på.
Sagt och gjort på med badkläder och hiss ner.
Jävlar vad varmt det är. Jodå en liten super market alldeles vid infarten, där dom har vatten bröd smör osv.
Väl ut på vägen som löper längs hela stranden tittar vi oss omkring, inte en levande människa. Var fan har vi hamnat och hur kommer vi härifrån, så kändes det.
Äh vi går ner på stranden och sansar oss, alldeles öde bara en massa vilstolar placerade i 4 och 4 med ett antal parasoller som skydd för solen.
Vi gick mot en klunga stolar som såg bra ut och satte oss. Kollade om det kommer någon som vill ha betalt. Jodå efter 10 min kommer det en liten gumma. Kan hon engelska, nähä. Hur som 20Bht vill hon ha per stol, Fan i Karon betalde vi 100 följerper stol så vi beställde dricka samtidigt.
Det var den första delen fortsättning
Rolf
så gärna
Ja du förvirringen var total i början ???
Men jag trivs hemma i byn så det blir alldeles utmärkt ändå, och det finns ju dusch.